
Integrationer & Partners
Kontakt
sales@next-tech.com
Telephone: 013-470 40 13
Registrera dig för vårt nyhetsbrev och få uppdateringar direkt till din inkorg
Bygg- och installationsbranschen är redo för AI. Eller åtminstone redo att prata omdet. Förra veckan samlades branschen på Sergel Hub i Stockholm för årets Construction Summit. Vi var på plats för att spana och speja. Kristian Eng och Göran Eneroth, produktexperter på Aceve (Next och Entré), tog med sig en hel del intressanta spaningar.
Publiken röstade via Mentimeter och resultatet var nästan samstämmigt. I princip alla byggbolag använder AI på något sätt idag. Till exempel som chatbot, sökverktyg och som stöd för offertskrivning. Men att gå från att experimentera till att faktiskt förändra hur man jobbar kräver något annat. Alla tittade framåt, alla vill använda AI. Men hur många som faktiskt gör det i sitt dagliga arbete, det var mer oklart.
– Det är fortfarande lite nytta med nöje. Ska man våga hänga på tidigt, eller vänta och se? Att använda AI som ett lexikon går jättebra men att verkligen dra nytta av det kräver att datan är strukturerad och jämförbar. Det stora hindret är att ingen har gjort det här förut, det finns ingen playbook att luta sig mot. Man får uppfinna medan man går, säger Kristian Eng.
Det finns en distinktion som lätt går förlorad i AI-diskussioner. Nämligen skillnaden mellan att bygga AI-drivna produkter åt kunder och att själva som organisation förändra hur man arbetar. Det första kan man göra ganska snabbt. Det andra, att verkligen ändra arbetssätt inifrån, tar tid och kräver att man vet vart man ska. Aceve jobbar med båda delarna. AI finns redan inbyggt i produkterna, i utläggshantering, rekommendationer för installatörer och fakturaklassificering, integrerat i de flöden kunderna redan använder.
– Det kokar inne i fabriken och våra utvecklare jobbar för fullt med detta. Mer kommer ut inom kort men inte som påbyggda lösningar utan som inbyggda funktioner du redan använder. Till exempel en AI-assistent i mobilappen som du kan chatta eller prata med för att skapa nya ordrar eller registrera tid. Målet är att man inte ska behöva kunna AI för att dra nytta av det, säger Göran Eneroth.
Men AI kan också förändra hur man faktiskt arbetar på byggarbetsplatsen, på ett sätt som skapar direkt nytta. Genom att skanna bygghandlingar tidigt i ett projekt går det att hitta motstridiga uppgifter. Ställen där man säger en sak i ett dokument och något annat i ett annat. Den typen av inkonsekvenser är vanliga i komplexa byggprojekt och svåra att fånga manuellt. Problem som dyker upp mitt i produktionen kostar mest att lösa. Belgiska Publican är ett exempel på hur det kan fungera i praktiken. Deras AI granskar anbudshandlingar och kontrakt för att flagga risker och motstridiga krav innan ett projekt ens sätter igång.
Samma logik gäller på själva arbetsplatsen. En bildanalys kan kontinuerligt övervaka miljön och flagga för risker som den mänskliga blicken missar i en stressig vardag.
– En bildanalys kan identifiera att det ligger en elkabel mitt på golvet där trucken åker, eller flagga för arbetsmiljörisker på en arbetsplats som ingen hann notera. Misstag som tvingar om hela sekvensen syns aldrig i kalkylen men alltid på resultatet. Det är de stora tidstjuvarna och kostnadsposterna man vill åt. Inte AI bara för sakens skull, säger Kristian.
Byggbranschen har länge pekats ut som en av de branscher med lägst produktivitetsutveckling. Den bilden håller på att förändras, men sakta. Här kommer AI också spela en avgörande roll.
– Man skulle kunna träna en AI-modell på hur kalkylen brukar se ut, och när utfallet sticker utanför det mönstret vill man veta att det är medvetet. Brukar vi inte avvika med mer än 10 % på kalkylen, och nu har vi gjort det med 15. Då borde det ringa en klocka, säger Kristian Eng.
I dag är det för många fortfarande magkänslan som ringer den klockan. I en lågkonjunktur där varje felbedömning syns direkt på resultatet håller det på att förändras.
– Vi pratar om halvtrasig data. Timmar rapporteras i ett system, material i ett annat, projektkalkylen i ett tredje. Inget hänger ihop. Då går det inte att använda AI till något mer än att söka fram information, säger Göran Eneroth.
– Man vill inte att det blir en fruktsallad av det. Det är först när data från fält faktiskt hänger ihop med projektkalkyler och ekonomisystem som det går att använda AI till något mer än att söka fram information, säger Kristian Eng.
Branschens roll i totalförsvaret fanns också på agendan. Sverige rustar upp och försvarssatsningarna skapar en marknad som bygg- och installationsbranschen inte mött i den här formen förut.
– Det ska byggas nya anläggningar, och man måste kunna visa att man har rätt personal, rätt behörigheter och ordning på sina finanser. Det ställer krav av en helt annan dignitet än vanliga bygguppdrag, säger Kristian Eng.
Det handlar inte bara om att vinna fler uppdrag. Det handlar om att vara kvalificerad att delta i upphandlingarna överhuvudtaget. I vissa försvarsrelaterade projekt får man inte ens veta vad man ska bygga förrän man fått jobbet. Behörigheter, certifieringar och ekonomi måste redan sitta på plats. Inte som något man fixar inför ett anbud, utan som en del av hur man driver sin verksamhet. För bolag som redan har den ordningen öppnar det en marknad. För dem som inte har det stänger den.
Marknadsbilden i bygg och installationsbranschen är blandad. Infrastruktur- och försvarssatsningar skapar rörelse framåt. Hos de kunder vi träffar märker vi att det börjar ljusna. Men byggprojekt tar tid att dra igång. Omvärldsläget, det som händer i USA, i Europa och närmare oss, bromsar beslut som annars hade tagits snabbare.
– Det är fortsatt oklart. Marknaden är lite stökig. Men min känsla är att det börjar röra på sig, och tajming är den viktigaste delen. Det ska vara rätt i ett företag vid rätt tid. Men de som använder ett lugnare läge till att investera i sina system och processer har ett försprång. När marknaden drar igång på riktigt kommer de vara redo, säger Kristian.